Paddelflottörmetoden: tillbaka i kajaken med ett uppblåst blad

Kantrar du på öppet vatten och eskimåsvängen inte sitter, är paddelflottören metoden som tar dig tillbaka i sittbrunnen utan hjälp utifrån. Den här sidan går igenom hela förloppet steg för steg: vad som ska finnas ombord innan du kantrar, hur flottören fästs, hur du tar dig upp på däcket och i vilka lägen metoden inte håller.

Kantringen är början, inte slutet

En havskajak är byggd för att kantra och för att rättas upp igen. Det farliga är sällan själva vattenläget utan tiden efteråt: varje moment du måste lägga samman i huvudet medan du ligger i vattnet är ett moment som kostar krafter. Paddelflottörmetoden köper dig den tiden genom att göra återstigningen förutsägbar. Mekaniken är enkel. En flytkraft vid det ena paddelbladet gör paddeln till en bom som vilar mot vattenytan, och bommen ger dig något att trycka emot när kroppen ska över kanten. Metoden kräver varken finess eller särskilda krafter, men en ordning som ska sitta i händerna långt innan du behöver den.

Vad behöver du ombord för att metoden ska fungera?

Fyra saker, och alla ska vara på plats när du lägger ut, inte när du ligger i vattnet. Först en paddelflottör, uppblåsbar eller i skum, som passar ditt blad och sitter fastsatt i däckslinorna. Sedan en pump inom räckhåll, för en brunn med vatten i blir aldrig stabil. Vidare ett kajakskört som lossnar med en hand och som går att spänna fast bakifrån. Sist hushållning: allt löst i brunnen, karta, termos, extra tröja, ska ligga i påsar som stängs, för efter kantringen har du händer för två saker, kajaken och paddeln. Metoden förutsätter dessutom flytkraft i fören och aktern, skott eller flytsäckar, så att kajaken guppar i stället för att sjunka.

Fäst flottören medan du håller i allt

Utstigningen är ett moment i sig. Luta dig framåt, dra loss skjortan, håll paddeln i ena handen och pressa dig framåt ut ur sittbrunnen. Kom upp till ytan vid skrovet, med ett grepp om däckslinorna och paddeln på armlängds avstånd. Släpp aldrig kajaken, den driver fortare än du simmar. Dra sedan fram flottören, för den över ytterbladet och spänn fast den ordentligt. En uppblåsbar flottör blåser du upp på platsen, ett moment som är klumpigare än det låter när händerna är kalla, och du ska känna efter att infästningen sitter innan du belastar den. Valet av klättringssida hänger på vind och vågor: det avgörande är att flottörbladet inte blåses eller slås undan medan du stiger.

En tom kajak syns på långt håll

Kommer du inte upp igen är kajaken ändå din viktigaste utrustning. En farkost utan paddlare väcker uppmärksamhet på öppet vatten, ett huvud bland vågorna gör det inte. I Sjöräddningssällskapets larmlista över senaste uppdragen finns en notis om en observerad tom kajak, bredvid bogseringar och sjuktransporter, och det är den sortens observation som sätter en räddningsinsats i rörelse när allt annat har misslyckats. Håll dig därför intill skrovet, håll dig samlad och gör dig synlig: en paddel som hålls rakt upp syns bättre än en hand som vinkar. Håll också ögonen på medpaddlare och förbipasserande farkoster medan du arbetar, den som ser dig tidigt hinner hjälpa till tidigt.

Hur tar du dig tillbaka i brunnen?

Börja med riggen. Paddeln ska ligga tvärs över akdäcket alldeles bakom sittbrunnen: ytterbladet med flottören så långt ut över vattnet du kan nå, innerbladet fasthållet mot däcket. Sedan stigningen, i den här ordningen:

• Haka det ena benet över sittbrunnskanten och paddelskaftet, med underbenet vilande på skaftet.
• Sparka med det andra benet tills kroppen ligger plant i vattnet, magen mot akdäcket och ansiktet nedåt.
• Dra dig längs däcket med händerna, med vikten låg och på flottörsidan.
• För in det inre benet i brunnen, vrid kroppen runt och sjunk ner i sitsen med benen framför dig.
• Håll kvar en hand på paddelskaftet ända tills du sitter stadigt.

Sitt stilla först. Pumpa ut vattnet med pumpen mellan knäna, spänn sedan skjortan bakifrån och framåt, och låt ingenting annat ta din uppmärksamhet förrän brunnen är torr och paddeln är i händerna igen.

Där flottören inte räcker

Metoden har gränser, och de ska sägas lika tydligt som stegen. I hård sjögång kan vågorna trycka ner flottörbladet just när du behöver det som stöd, och en uppblåsbar flottör kan tappa tryck eller lossna. Stigningen tar dessutom tid, och i kallt vatten är tiden din knappaste resurs. Ger två eller tre allvarliga försök inget resultat ska du avbryta: att lägga dig över skrovet, hålla kvar vid kajaken och söka förbindelse är då bättre än att slösa de sista krafterna. I larmlistan återkommer anrop via VHF-radio på kanal 16, och det är den kanalen du ropar på när inget annat hjälper. Att bli bogserad i land är inget nederlag, bogsering är en av uppdragstyperna som återkommer i listan.

Öva tills ordningen sitter

Ingen blir snabbare av att läsa en beskrivning. Metoden hör till det som ska repeteras i vindstilla, skyddat vatten, med någon annan inom hörhåll, tills sekvensen går av sig själv utan att du räknar momenten. Räkna gärna hur många tag du behöver för att komma över kanten, den siffran är din egen och säger mer än någon generell beskrivning. Nästa gång förutsättningarna är de rätta: kantra med avsikt, fäst flottören, ta dig hela vägen till sitsen, pumpa och spänn skjortan. Gör det en gång till. Då vet du med kroppen, inte bara med huvudet, hur många moment som återstår innan du är inne.

Om Sjöräddningssällskapet

Sjöräddningssällskapet är en frivillig räddningsorganisation som verkat i Sverige sedan 1907 och som deltar i cirka 90 procent av all sjöräddning i landet, utan bidrag från staten. Verksamheten byggs upp av gåvor, medlemskap och ideella insatser. På sajten finns nyheter, en larmlista över senaste uppdragen, kustväder, presentationer av räddningsflottan, uppgifter om medlemskap och en webbshop vars köp stöttar svensk sjöräddning.